julemys

T gjorde precis som hon sa, mitt i vår mysiga kvällsmat efter ett härligt pass afrikansk dans började en svensk låga brinna i hennes ögon, största kastrullen åkte fram, socker mättes och rätt som det var stod det en skål färska, rosa brända mandlar på bordet.  GOTT!



Vad är det som händer?

Bara för att det är december så vill jag helt plötsligt ställa mig i köket och göra allt, ALLT, från grunden. Gjorde precis egna brända mandlar och håller på och funderar på när jag ska göra glögg, praliner, smörgåstårta, majonäs, gravad lax och egen rödbetssallad.

Pepparkakor och lussebullar är inte och förglömma heller!
Och ett eget designat pepparkakshus. Eller ett slott!
Gaaah.
Eftersom jag jobbar mycket eftermiddagar och kvällstider, så är mitt sociala liv puts väck.


Men hej! Nu kommer jag avancera något i köket i alla fall.


Tonåring

Min bror fyllde tretton för ett antal månader sedan. När ni läser föregående mening förstora TON i tretTON. Han är väldigt mycket TON. Han äter som en häst. Tränar och har vax i håret. På eftermidagarna spelar han Xbox. Sedan på kvällarna har han helt plötsligt börjat dricka MJÖLK! Han sveper stora glas medan jag chockad stirrar på denna storvuxne typ som inte riktigt är samma lilla, lilla lillebror man hade makten över för länge sedan.
"Akta dig så du inte får stryk!" säger jag när han låtsas smita från matlagningen.
Då flinar han bara mot mig  "haha du vet att du inte kan klå mig" säger han.
Jo jag vet, jag är verkligen högst medveten om det men ändå fortsätter jag att försöka låtsas som att jag kan.
"Det kan jag visst!!"
"Dream on ..." säger han bara självsäkert och ler.

Fast han är inte så macho som han vill ge sken av. Han vet precis hur man gör för att få bort oönskade finnar (ångar ansiktet) och nyss när han svepte det stora glaset med mjölk åt han också två delikata pepparkakor med ädelost på.
Visserligen mer ädelost än pepparkaka, men ändå.


/M



Man kan alltid hoppas

Igår var en dag fylld med nutids-stress och framtids-stress som inte verkar vilja ge med sig. Jag vet inte vad jag vill göra. Det är inte så att jag inte vet vad jag vill göra för att jag inte har några förslag, nej jag vill göra för många saker samtidigt. Tydligen är jag en typsik ungdom som vill att allting ska hända på en gång.
Jag har ungefär sju förslag varav de flesta innebär en någorlunda lång resa och bosättande, och allt vill jag hinna med under ett år.
För att slippa välja är enda möjligtheten för att kunna göra allt att jag vinner en eller två miljoner på trisslotto.
Jag vann 25 kronor förra veckan så man är ju nästan där...

/M

Nykomlingar

I vårat hus bor det sedan igår två gamla tanter med något vi skulle kunna likna vid höftproblem. De stapplar fram och tar sig mödosamt upp och ner för trappan alldeles framåtlutade och med ett stadigt tag om räcket. Med ansiktet i en ful grimas sätter de sig försiktigt ner vid köksbordet och skvallrar om dagens händelser och om planerna på att skaffa handikapparmstöd till toaletten. Den ena stannar upp i tedrickandet och hostar en hemsk dödshosta då och då. Den andra skrattar ett torrt ljudlöst skratt och avslutar även det med en grimas och tar sig för de ständigt värkande revbenen. '

Vi mår så hemskt bra, tack för att ni frågade.


/M, med en träningsverk från h*lvetet

En liten parentes


Idag gick jag upp samma tid som jag gick och lade mig i förrgår.
Önskar jag kunde säga att jag studsade upp när klockan ringde.
Men med tanke på köttklubban som har attackerat mig igår plus att jag inte hade sovit så mycket som en ung kvinna behöver, så var det lite småjobbigt. Minst sagt.

Tänkte lägga in en bild på hur jag ser ut som trött. Men vill inte skrämma iväg våra kära läsare.
Så jag bjuder på en bild där jag är söt istället.


/T




Ett nytt mission

Tänkte skaffa oss ett litet nytt uppdrag.
Det innehåller bland annat rumplyft, vackrare mage, mer muskler och mindre fett.
Ja, vi ska träna. Stenhårt.
Tyvärr är det bara jag som är peppad och måste tjata på M för att vi ska träna så att våra rumpor ska få sig ett lyft, har sagt flera ggr till henne att det är nu eller aldrig.
Snart är det försent...
Snart har du missat alla dina chanser för att lyfta din rumpa på en naturlig väg.
Kom ihåg att jag sa det först!

Därför börjar jag uppdraget alldeles alene.

GO mig!

/T


Träningsvärk


Jag tror att någon i smyg har attackerat hela min kropp med en rostig kötthammare.


/T


Jag vill inte

Ibland så måste man bara göra det.
Ryck upp axlarna, ge dig själv en örfil och skapa energi.
Sluta tänk på allt annat man kan göra och cykla iväg nu.  
Jag ska åka till ett gym.
Gymma först och sedan gå på pass.
Mina knän skakar och jag försöker mentalt förbereda mig för den totala utmattningen som kommer vara resultatet av träningen. Thyra är taggad som någon slags övermänniska.  
Jag vill inte.
Jag vill inte!

/M

1, 2, 3 Smile!



Nu när det börjar närma sig första advent vill jag minnas det bästa av sommaren. Här bjuder jag på en bild som står för glädje, värme och sommar.
Tänkte först skriva en reflektion om vad som händer på bilden, men tycker det är överskattat. Om ni tittar snabbt på bilden ser det ut som pappa blundar och tänker varma tankar samtidigt som han håller sin hand på Pers hand. När Per bli lite illa till mods så gör han som på bilden. Biter sig i ena kinden. Hos fröken T tror jag att en bit av det förkolnade revbenspjället har fastnat och hon försöker le med ögonen samtidigt som den jäkla köttbiten bara ska ut.
Det vart visst lite av en reflektion i alla fall. Det skulle egentligen räckt med att jag kommentera bilden med orden:

"1, 2, 3 SMILE"

bra och dåliga

Har jag nämnt förut att syster är en ideésprutare av rang?

Thyra: Åh, kan vi inte ta varsin sömntablett någon dag och sedan tar vi en långpromenad och ser vad som händer?!?!
M: haha, visst.

VArför inte?




Kattrelation

Min Far har alltid varit otroligt duktig på att berätta historier som fängslar eftersom han vrider lite på sanningen, så imorse gjorde han det igen när han berättade för Thyra om hur jag slängt ut katt j*keln som han själv brukar kalla henne.
Hon är gudomligt söt. Och jag tycker om henne nästan jämt.
Men efter att ett antal gånger hamnat i obehagliga situationer där en kattspya hamnat på olämpliga ställen, på foten, i Morgonrocken, i sängen, Så har vår relation fått sina brister.
Jag tycker om henne, men INTE när hon spyr.

/M, kattmisshandlaren...

Inte alltid som man tror...

När man tittar på M så tror jag många tänker att det är en söt och snäll tjej. Hon är ganska nätt i kroppen, har ett ständigt leende på läpparna och är vänlig mot sina medmänniskor.
Men skenet kan bedra.
Det är ganska svårt att tro att denna undersköna kvinna är kattmisshandlare på fritiden.
Det är sant.
Hon njuter av det.
Idag fick mina oskuldsfulla öron höra denna fasansfulla historia om när vår katt efter att precis spytt så mycket att hon ligger utslagen och skakar av utmattning på köksgolvet, hur M då mot sin vilja avbryter sin frukost för att ta katten i en hand för att slänga ut henne i kylan, och om hur katten inte hamnar på fötterna, utan på sidan av kroppen och skriker ut sin smärta, de flestas hjärtan skulle gå i tusen bitar av detta.
Men nej inte för M. Hon borstar av händerna lite snabbt, smäller igen dörren och fortsätter att äta frukost som om ingeting har hänt.
Det kan man inte tro när man ser henne. Kattmisshandlaren.



Detta är vår söta katt :)


//Thyra


En gårdagskväll att sent förglömma

Två kycklingklubbor till middag och sen vin.
VIN.
Lät som en bra idé igår.
Känns mindre bra idag.

Skål.



Mysterium

Jag är fundersam.
Efter att jag stått och hamrat och skrikit på syster utanför dörren i ett ömkligt försök att komma in  i huset (som är ganska svårt när ens hemmanyckeln har blivit uppäten av bermudatriangelsmonstret) plingar det plötsligt till i telefonen och jag får läsa ett kortfattat, ilsket sms från syster om var jag kan hitta nycklarna.
Irriterat letar jag då rätt på dem och låser upp dörren medan jag förbereder mig på att argt fråga varför hon, när hon nu tydligen har hört mig skrika och hamra så länge inte kunde komma och öppna dörren själv. Jag kliver in och börjar ropa på henne, men får inget svar.
Det har nu gått drygt en timme och jag har letat igenom hela huset utan att hitta henne. Antingen leker hon någon slags lek med mig, som egentligen inte skulle vara så förvånande eftersom hon hyser en enorm kärlek till att leka lekar, eller så besitter hon helt enkelt övernaturliga storasysterliga krafter som gör att hon alltid har koll på mig.
Ingen vet.


/Maggie





RSS 2.0